|
11.2.1 | | śrī-śuka uvāca govinda-bhuja-guptāyāṁ dvāravatyāṁ kurūdvaha avātsīn nārado ’bhīkṣṇaṁ kṛṣṇopāsana-lālasaḥ |
11.2.2 | | ko nu rājann indriyavān mukunda-caraṇāmbujam na bhajet sarvato-mṛtyur upāsyam amarottamaiḥ |
11.2.3 | | tam ekadā tu devarṣiṁ vasudevo gṛhāgatam arcitaṁ sukham āsīnam abhivādyedam abravīt |
11.2.4 | | śrī-vasudeva uvāca bhagavan bhavato yātrā svastaye sarva-dehinām kṛpaṇānāṁ yathā pitror uttama-śloka-vartmanām |
11.2.5 | | bhūtānāṁ deva-caritaṁ duḥkhāya ca sukhāya ca sukhāyaiva hi sādhūnāṁ tvādṛśām acyutātmanām |
11.2.6 | | bhajanti ye yathā devān devā api tathaiva tān chāyeva karma-sacivāḥ sādhavo dīna-vatsalāḥ |
11.2.7 | | brahmaṁs tathāpi pṛcchāmo dharmān bhāgavatāṁs tava yān śrutvā śraddhayā martyo mucyate sarvato bhayāt |
11.2.8 | | ahaṁ kila purānantaṁ prajārtho bhuvi mukti-dam apūjayaṁ na mokṣāya mohito deva-māyayā |
11.2.9 | | yathā vicitra-vyasanād bhavadbhir viśvato-bhayāt mucyema hy añjasaivāddhā tathā naḥ śādhi su-vrata |
11.2.10 | | śrī-śuka uvāca rājann evaṁ kṛta-praśno vasudevena dhīmatā prītas tam āha devarṣir hareḥ saṁsmārito guṇaiḥ |
11.2.11 | | śrī-nārada uvāca samyag etad vyavasitaṁ bhavatā sātvatarṣabha yat pṛcchase bhāgavatān dharmāṁs tvaṁ viśva-bhāvanān |
11.2.12 | | śruto ’nupaṭhito dhyāta ādṛto vānumoditaḥ sadyaḥ punāti sad-dharmo deva-viśva-druho ’pi hi |
11.2.13 | | tvayā parama-kalyāṇaḥ puṇya-śravaṇa-kīrtanaḥ smārito bhagavān adya devo nārāyaṇo mama |
11.2.14 | | atrāpy udāharantīmam itihāsaṁ purātanam ārṣabhāṇāṁ ca saṁvādaṁ videhasya mahātmanaḥ |
11.2.15 | | priyavrato nāma suto manoḥ svāyambhuvasya yaḥ tasyāgnīdhras tato nābhir ṛṣabhas tat-sutaḥ smṛtaḥ |
11.2.16 | | tam āhur vāsudevāṁśaṁ mokṣa-dharma-vivakṣayā avatīrṇaṁ suta-śataṁ tasyāsīd brahma-pāragam |
11.2.17 | | teṣāṁ vai bharato jyeṣṭho nārāyaṇa-parāyaṇaḥ vikhyātaṁ varṣam etad yan- nāmnā bhāratam adbhutam |
11.2.18 | | sa bhukta-bhogāṁ tyaktvemāṁ nirgatas tapasā harim upāsīnas tat-padavīṁ lebhe vai janmabhis tribhiḥ |
11.2.19 | | teṣāṁ nava nava-dvīpa- patayo ’sya samantataḥ karma-tantra-praṇetāra ekāśītir dvijātayaḥ |
11.2.20-21 | | navābhavan mahā-bhāgā munayo hy artha-śaṁsinaḥ śramaṇā vāta-rasanā ātma-vidyā-viśāradāḥ kavir havir antarīkṣaḥ prabuddhaḥ pippalāyanaḥ āvirhotro ’tha drumilaś camasaḥ karabhājanaḥ |
11.2.22 | | ta ete bhagavad-rūpaṁ viśvaṁ sad-asad-ātmakam ātmano ’vyatirekeṇa paśyanto vyacaran mahīm |
11.2.23 | | avyāhateṣṭa-gatayaḥ sura-siddha-sādhya- gandharva-yakṣa-nara-kinnara-nāga-lokān muktāś caranti muni-cāraṇa-bhūtanātha- vidyādhara-dvija-gavāṁ bhuvanāni kāmam |
11.2.24 | | ta ekadā nimeḥ satram upajagmur yadṛcchayā vitāyamānam ṛṣibhir ajanābhe mahātmanaḥ |
11.2.25 | | tān dṛṣṭvā sūrya-saṅkāśān mahā-bhāgavatān nṛpa yajamāno ’gnayo viprāḥ sarva evopatasthire |
11.2.26 | | videhas tān abhipretya nārāyaṇa-parāyaṇān prītaḥ sampūjayāṁ cakre āsana-sthān yathārhataḥ |
11.2.27 | | tān rocamānān sva-rucā brahma-putropamān nava papraccha parama-prītaḥ praśrayāvanato nṛpaḥ |
11.2.28 | | śrī-videha uvāca manye bhagavataḥ sākṣāt pārṣadān vo madhu-dvisaḥ viṣṇor bhūtāni lokānāṁ pāvanāya caranti hi |
11.2.29 | | durlabho mānuṣo deho dehināṁ kṣaṇa-bhaṅguraḥ tatrāpi durlabhaṁ manye vaikuṇṭha-priya-darśanam |
11.2.30 | | ata ātyantikaṁ kṣemaṁ pṛcchāmo bhavato ’naghāḥ saṁsāre ’smin kṣaṇārdho ’pi sat-saṅgaḥ śevadhir nṛṇām |
11.2.31 | | dharmān bhāgavatān brūta yadi naḥ śrutaye kṣamam yaiḥ prasannaḥ prapannāya dāsyaty ātmānam apy ajaḥ |
11.2.32 | | śrī-nārada uvāca evaṁ te niminā pṛṣṭā vasudeva mahattamāḥ pratipūjyābruvan prītyā sa-sadasyartvijaṁ nṛpam |
11.2.33 | | śrī-kavir uvāca manye ’kutaścid-bhayam acyutasya pādāmbujopāsanam atra nityam udvigna-buddher asad-ātma-bhāvād viśvātmanā yatra nivartate bhīḥ |
11.2.34 | | ye vai bhagavatā proktā upāyā hy ātma-labdhaye añjaḥ puṁsām aviduṣāṁ viddhi bhāgavatān hi tān |
11.2.35 | | yān āsthāya naro rājan na pramādyeta karhicit dhāvan nimīlya vā netre na skhalen na pated iha |
11.2.36 | | kāyena vācā manasendriyair vā buddhyātmanā vānusṛta-svabhāvāt karoti yad yat sakalaṁ parasmai nārāyaṇāyeti samarpayet tat |
11.2.37 | | bhayaṁ dvitīyābhiniveśataḥ syād īśād apetasya viparyayo ’smṛtiḥ tan-māyayāto budha ābhajet taṁ bhaktyaikayeśaṁ guru-devatātmā |
11.2.38 | | avidyamāno ’py avabhāti hi dvayo dhyātur dhiyā svapna-manorathau yathā tat karma-saṅkalpa-vikalpakaṁ mano budho nirundhyād abhayaṁ tataḥ syāt |
11.2.39 | | śṛṇvan su-bhadrāṇi rathāṅga-pāṇer janmāni karmāṇi ca yāni loke gītāni nāmāni tad-arthakāni gāyan vilajjo vicared asaṅgaḥ |
11.2.40 | | evaṁ-vrataḥ sva-priya-nāma-kīrtyā jātānurāgo druta-citta uccaiḥ hasaty atho roditi rauti gāyaty unmāda-van nṛtyati loka-bāhyaḥ |
11.2.41 | | khaṁ vāyum agniṁ salilaṁ mahīṁ ca jyotīṁṣi sattvāni diśo drumādīn sarit-samudrāṁś ca hareḥ śarīraṁ yat kiṁ ca bhūtaṁ praṇamed ananyaḥ |
11.2.42 | | bhaktiḥ pareśānubhavo viraktir anyatra caiṣa trika eka-kālaḥ prapadyamānasya yathāśnataḥ syus tuṣṭiḥ puṣṭiḥ kṣud-apāyo ’nu-ghāsam |
11.2.43 | | ity acyutāṅghriṁ bhajato ’nuvṛttyā bhaktir viraktir bhagavat-prabodhaḥ bhavanti vai bhāgavatasya rājaṁs tataḥ parāṁ śāntim upaiti sākṣāt |
11.2.44 | | śrī-rājovāca atha bhāgavataṁ brūta yad-dharmo yādṛśo nṛṇām yathācarati yad brūte yair liṅgair bhagavat-priyaḥ |
11.2.45 | | śrī-havir uvāca sarva-bhūteṣu yaḥ paśyed bhagavad-bhāvam ātmanaḥ bhūtāni bhagavaty ātmany eṣa bhāgavatottamaḥ |
11.2.46 | | īśvare tad-adhīneṣu bāliśeṣu dviṣatsu ca prema-maitrī-kṛpopekṣā yaḥ karoti sa madhyamaḥ |
11.2.47 | | arcāyām eva haraye pūjāṁ yaḥ śraddhayehate na tad-bhakteṣu cānyeṣu sa bhaktaḥ prākṛtaḥ smṛtaḥ |
11.2.48 | | gṛhītvāpīndriyair arthān yo na dveṣṭi na hṛṣyati viṣṇor māyām idaṁ paśyan sa vai bhāgavatottamaḥ |
11.2.49 | | dehendriya-prāṇa-mano-dhiyāṁ yo janmāpyaya-kṣud-bhaya-tarṣa-kṛcchraiḥ saṁsāra-dharmair avimuhyamānaḥ smṛtyā harer bhāgavata-pradhānaḥ |
11.2.50 | | na kāma-karma-bījānāṁ yasya cetasi sambhavaḥ vāsudevaika-nilayaḥ sa vai bhāgavatottamaḥ |
11.2.51 | | na yasya janma-karmabhyāṁ na varṇāśrama-jātibhiḥ sajjate ’sminn ahaṁ-bhāvo dehe vai sa hareḥ priyaḥ |
11.2.52 | | na yasya svaḥ para iti vitteṣv ātmani vā bhidā sarva-bhūta-samaḥ śāntaḥ sa vai bhāgavatottamaḥ |
11.2.53 | | tri-bhuvana-vibhava-hetave ’py akuṇṭha- smṛtir ajitātma-surādibhir vimṛgyāt na calati bhagavat-padāravindāl lava-nimiṣārdham api yaḥ sa vaiṣṇavāgryaḥ |
11.2.54 | | bhagavata uru-vikramāṅghri-śākhā- nakha-maṇi-candrikayā nirasta-tāpe hṛdi katham upasīdatāṁ punaḥ sa prabhavati candra ivodite ’rka-tāpaḥ |
11.2.55 | | visṛjati hṛdayaṁ na yasya sākṣād dharir avaśābhihito ’py aghaugha-nāśaḥ praṇaya-rasanayā dhṛtāṅghri-padmaḥ sa bhavati bhāgavata-pradhāna uktaḥ |
|